Ramaskri om åsneskri

Gokur_med_spelverkJag bor ett stenkast från kyrkogården. Kyrkklockorna vid begravningar hörs tydligt till mig.

Ponera att jag har varit vaken hela natten och istället sover gott när klockorna dånar igång för att tillkännage någons hädanfärd. Anta att jag vaknar med dregel rinnande ur ena mungipan och ilsket sträcker mig efter telefonen för att spela in oljudet som dånar genom mitt trötta huvud. Tänk er sedan att jag hasar till datorn, fortfarande lätt dreglande, och lägger ut inspelningen på Facebook. Jag låter inspelningen följas av kommentaren ”Det är inte normalt att vakna av ett jävla jätte-gökur med sumo-gonggong-komplex.” Jag inser snart det klunsiga i formuleringen och tar bort inlägget. Det är dock för sent.

Föreställ er sedan att det snart samlas så där en hundra uppretade Motalabor utanför mitt hus. Några med kniv. De flesta med en kristen tro. Några säger, till polisen som också anländer, att de vill slå mig. De säger att om inte polisen gör något åt mig så tänker minsann de göra det. De säger att det inte är svårt att krossa en ruta och ta sig in i mitt hus.

Tänk er att det ett halvår senare, ungefär nu, är rättegång. Den åtalade är jag. Åtalet gäller hets mot folkgrupp. Personerna med kniv som hotade att bryta sig in hos mig står inte åtalade. Åklagaren anser inte att mitt brott är ringa.

Självklart var min kommentar tämligen smaklös. Det hade varit både smartare och trevligare att inte publicera ett sådant inlägg på Facebook. Jag har gjort mig skyldig till onödig plumphet – det var ju ändå någons anhörig som begravdes. Jag kan gott skämmas.

Men jag ska INTE åtalas.

Idag står en man inför rätta i Nyköping, åtalad för hets mot folkgrupp. Hans brott är inte att betrakta som ringa enligt åklagaren. I somras vaknade han en morgon av en muslimsk utomhusgudstjänst, något han inte uppskattade. Han filmade gudstjänsten och postade en snutt på Facebook tillsammans med kommentaren ”Det är inte normalt att vakna till en åsna som har ont i magen.” Han tog bort inlägget efter en liten stund, men det hade redan hunnit spridas.

Det var plumpt av honom. Smaklöst. Inte så jättebegåvat.

Men det var INTE kriminellt.

Eller jo, om vi frågar kammaråklagare Forsberg i Nyköping. Han borde ju förstås veta bättre än jag.

Det gör mig lite orolig. Frågan är om jag inte är lite kränkt också.

Läs gärna vad Erik Helmerson på DN skriver om detta. Bland annat säger han klokt så här: ”Rätten att förolämpa är ingen skyldighet. Respekt är ett nyckelord i all mänsklig interaktion. Ett samhälle där alla oavbrutet ritar profetkarikatyrer, liknar varandras böner vid åsneläten eller nedsänker helighet i piss vore vidrigt och outhärdligt. Men ett samhälle där detta är strängeligen förbjudet i lag vore ännu värre.”

Jag håller med.

 

(Bild från www.boanas.nu)

 

Kommentera