Svart och vitt i Svansjön

Skärmklipp 2015-11-11 20.38.24

Bild från Expressen (se länk i texten)

Kungliga Operan behöver en trigger warning.

I Mats Eks uppsättning av Svansjön spelar Clyde Emmanuel Archer huvudrollen som prinsen. Det är han som syns på bilden här, en bild som också satt som reklamaffisch för Svansjön i Operans fönster till nyligen. Många har blivit mycket upprörda över rasismen i bilden och Operan fann för gott att ta bort den. En av många som reagerat är Araia Ghirmai Sebhatu, grundare av organisationen Black Coffe som samlar svarta, feministiska afrikansvenskar. Till Expressen säger han bl.a. så här:

”Bilden påminner om attentatet i Trollhättan där den afrikansvenska ungdomen blev nedhuggen och mördad av den högerextrema terroristen.”

Han säger också:

”Vi är inte välkomna i kultursektorn och absolut inte till Operan. Bilden är också symptomatisk för hur afrikansvenskars villkor ser ut på arbetsmarknaden i övrigt – vi dominerar låglönarbetena och har den mest markanta lönestagnationen av alla grupper. Våld mot afrikaners kroppar, säkerhet och villkor är helt acceptabelt enligt den här bilden.”

Är det bara jag som tänker ”Va?”

Jag kan se att det är möjliga tolkningar av bilden och att den kan sticka i ögonen, men att dra de slutsatser som Araia Ghirmai Sebhatu drar tycker jag är att gå för långt. Att påstå att bilden säger att våld mot afrikaners kroppar är helt acceptabelt är väl ändå att ta i?

Alltså, Clyde Emmanuel Archer är färgad. Ja. Han är också en av huvudrollsinnehavarna i Svansjön. Att reducera honom till en färg och en förtryckt folkgrupp är enligt mig att förminska honom. Att rasifiera honom. Att göra hans hudfärg till hans identitet. Jag menar inte att det är okomplicerat och jag menar verkligen inte att rasism mot afrikaner inte är vanligt. Jag menar bara att den här bilden i mina ögon inte är rasistisk.

”Mannen på bilden är en av Kungliga Balettens bästa dansare varför han har fått rollen som prinsen och syns på affischen, säger Torbjörn Eriksson, press- och informationschef På Kungliga Operan”, fortfarande enligt Expressen. Efter protesterna valde man alltså ändå att ta bort den. Jag undrar om man har ersatt den och om Archer i sådana fall får vara med på den nya affischen. Fastän han är färgad. Och vad man gjort med den högerextrema terroristfoten. (Som för övrigt är asiatisk.)

 

(Faktiskt ser jag inte en lidande man på bilden. Jag ser en man fylld av känslor. Lider han så tänker jag mig kärleksrelaterad smärta, något bitterljuvt. Det är en vacker, fängslande bild och jag får lust att gå på Operan och se en balett.)

4 reaktioner på ”Svart och vitt i Svansjön

  1. Kulturmarxisterna har alltjämt Sverige i ett diktatoriskt och stadigt grepp. Man kan bara hoppas nuvarande migration i kombination med äkta rasister som Black Coffe kan hjälpa de stackars svenskarna ur greppet och att åter bli stolta, tänkande fria människor.

  2. Efter att ha läst Expressens artikel ser jag bilden på ett annat sätt än när jag bara såg den först. Om man vet om att foten tillhör en dansare, som i en föreställning gestaltar en svan, blir bilden en sak. Vet man det inte blir det en bild där en människa trampar på en annan. Det kan uppfattas på två sätt; en skildring av reella orättvisor med ett underförstått ställningstagande MOT dessa eller som ett budskap om att det är rätt att trampa ner vissa människor. Jag minns bilden på den lilla Vietnamesiska flickan som sprang genom brinnande napalm. Den spreds runt i världen. Vid den tiden uppfattades det närmast som självklart att bilden var ett ställningstagande mot USA:s krig i Vietnam. Hur hade samma bild uppfattats om den kommit i dag? Att vi människor reagerar olika på bilder beror både på våra rationella tankar och de minnen som vi bär med oss. En gång berättade en överlevande från förintelsen för mig att hon mådde dåligt även då hon såg märken med överkryssade hakkors. Detta trots att hon visste att märkena hade ett klart antirasistiskt syfte.

    • Ja, visst är det så att man om man ser bilden som en svart person som trampas på av en vit ändå kan tolka den på två sätt, som du påpekar. Som du också påpekar föreställer dock foten en svanfot här, och det vi ser är ett ömt möte mellan en svan som i avsaknad av händer smeker sin älskade prins med foten. Jag förstår förstås också att bilden har en laddning men tycker det är synd att den ska tolkas som rasistisk för att prinsen är färgad.

  3. Ping: När varken trigger warnings eller bannlysning räcker - stoppa allt! - Lotta Lexéns blogg

Lämna ett svar till Rutger Börjesson Avbryt svar