En obildad nämnd?

IMG_3186I tisdags var jag på ett möte och fem dagar senare är jag fortfarande arg. Och bekymrad. Kan jag lita på att bildningsnämnden och -förvaltningen i Motala gör ett bra jobb?

Förra fredagen kom ett mejl från barnens skola, Vätternskolan. I det framgick att upptagningsområdena för grundskolorna i Motala ska förändras för att minska de socioekonomiska skillnaderna. Det stod också att ”Första versionen av förslaget påverkar: ° förturen från förskolan Vättern till förskoleklass på Vätternskolan. ° nya ansökningsförfarande för barn till årskurs fyra.”

Av detta förstod jag inte att de menade att barn som redan går på Vätternskolan ska behöva söka om sin plats till årskurs fyra och tvingas byta skola om någon från det nya upptagningsområdet vill ha deras plats. Vätternskolan har alltså sedan start haft hela Motala som upptagningsområde och barnen där kommer följaktligen från alla delar av staden. Många skulle alltså beröras av detta och riskera att tvingas bort från skolan. De barn som går på förskolan Vättern och som därmed har platsgaranti till förskoleklass på Vättern skulle fråntas den, trots att de redan givits den. Syskonförstur skulle också underordnas upptagningsområde i prioriteringsordningen.

På torsdagskvällen hade skolrådet på Vättern fått detta klart för sig, och sex dagar senare skulle nämnden besluta i frågan. Skolrådet fann förslaget alldeles galet, ett extra skolråd utlystes och beslutet sköts upp till januari.

Detta extra skolråd deltog jag alltså i. Aulan på Vättern var fullsatt av föräldrar till Vätternbarn och på podiet stod bildningsnämndens ordförande Nicklas Rudberg (S),  tf chef för bildningsförvaltningen Johnny Thorén, verksamhetschefen, en kommunikatör och ett par nämndemän.

Kvällen före mötet hade jag läst vad skollagen sa om placering av elever. Den var tydlig: elever kan inte mot vårdnadshavarens önskan flyttas från en skola som de fått en placering på såvida det inte innebär betydande organisatoriska eller ekonomiska problem för kommunen att låta eleven gå kvar, eller om eleven utgör ett hot mot andra. Jag blev lugn när jag läste detta, här stod ju klart att det de föreslog inte kan genomföras. Sedan blev jag orolig. Om jag så enkelt kan hitta och förstå detta måste självklart de som lagt fram förslaget också ha sett det. Nämnd, förvaltning och verksamhetschef kan inte alla ha missat detta. De måste alltså anse att det går att kringgå detta. (Dagen efter mötet ringde jag till Skolverket som direkt bekräftade vår tolkning.)

På mötet försökte vi föräldrar få svar bland mycket annat på frågan om hur de såg på vad skollagen säger om deras förslag. Nicklas Rudberg berättade flera gånger att de tolkat det som att man med hänvisning till närhetsprincipen visst kan byta ut barnen. Vi försökte få veta hur den tolkningen gått till och läste upp aktuell passage ur lagen. Vi fick inget svar. Johnny Thorén sa att han inte skulle drömma om att lägga ett förslag som bröt mot lagen och att de skulle se över saken. Det var för all del bra, men ännu bättre vore förstås om de hade haft koll från början. Mötet gällde ju ändå just den saken. Någon förälder hänvisade till prejudicerande fall, och Rudberg kontrade med att det fanns exempel på skolor man flyttat elever ifrån. När de lagt ner. Jo. lite svårt att ha kvar eleverna på en nedlagd skola.

Nu tycker jag inte att det ska spela någon roll vad skollagen säger. Inte ens om de faktiskt har all rätt att flytta runt barnen är det rätt att göra det. Det självklara att göra är förstås att låta de barn som redan går på skolan gå kvar och att låta de barn som redan fått ett löfte om att få börja på skolan göra det. Den socioekonomiska utjämningen kommer ändå att rulla på då alla barn som söker till skolan gör det under de nya förutsättningarna.

Att nämnd och förvaltning skulle tvingas backa från förslaget om att kicka ut barn från Vättern var uppenbart, men jag blev ändå inte lugn. Tvärtom. Jag var och är rejält upprörd över att de kan tänka sig att göra det och dessutom upprepa att ”forskning visar att det blir bäst för alla”. Knappast för de elever som mot sin vilja flyttas till en ny skola. Men där kan förstås elevhälsan ta hand om dem, som verksamhetschefen hjälpsamt infogade. Rudberg inflikade att de ju inte kan se till individen.

Det bekymrar mig också att både Rudberg och Thorén hävdar att den här frågan har stötts och blötts helt öppet, att vi visst har informerats om vad som är på gång. Det hänvisades till offentlighetsprincipen. Framför dem fanns alltså en fullsatt aula och ingen i publiken hade före torsdagens skolråd förstått detta. De måste alltså mena att vi är lite dumma i huvudet eller kanske att vi inte alls bryr oss.

En av mina vänner har begärt ut de handlingar som finns i ärendet och läst protokoll från bildningsnämnden. Hon har onödigt många högskolepoäng och jobbar en del med myndigheter. Hon hittade inget mer än ytterst vaga ledtrådar.

Bildningsnämndens ordförandes bemötande av oss föräldrar var enligt mig under all kritik. Vi fick inte veta vad de bygger sitt förslag på, vilken forskning de lutar sig mot eller vilka konsekvensanalyser som gjorts. Bara att all forskning visar att det här är bäst för alla och att vi minsann har vetat om det här.

Dagen efter backade de, förstås. I ett pressmeddelande sa Rudberg: ”Vi rör inte de befintliga klasserna. Är en elev antagen på enheten får barnet följa sin klass.”

Tack, generöst. Inte för att ni hade något val. Men hur kunde ni ens komma på tanken?

Kommunen bestämmer över skolan. I min kommun har vi nämnd och förvaltning som jobbar så här. Jag är bekymrad.

 

PS. Jag talar direkt inte i egen sak här, mina barn är för gamla för att beröras av dessa stollerier. Men som kommuninvånare är jag förstås berörd. Illa berörd.

 

Tillägg: Torsdagsmötet var visst inte ett skolråd utan ett förskoleråd. Det var alltså förskolerådet som såg till att informationen om detta spreds till föräldrar med barn i grundskolan. Ännu värre, med andra ord.