Är vinare vinnare?

image

Flipp eller flopp?

Bra, dåligt – dåligt, bra. Det är svårt att göra rätt. I samma spalt i DN läser jag två artiklar om vin. Ökad vinkonsumtion är bra. Tyvärr är ökad vinkonsumtion dåligt. Jag har ju i bloggen tidigare framhållit fördelarna med vin, socker, choklad och kaffe. Intar man dessa i tillräckligt stor mängd kan många hälsorisker minimeras: näthinneproblem, diabetes, levercancer, demens – listan kan göras lång.

Eller kort, enligt tråkiga engelsmän.

Artikel 1 berättar att fem till tio glas vin i veckan kan skydda mot pulsåderbråck. Görbra. Tio glas i veckan må låta näst intill övermäktigt, men vad gör man inte för hälsan? Och pulsåderbråck är förstås inte att leka med.

Artikel 2, glädjedödaren, menar att man minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar genom att dra ned på vinkonsumtionen.

Glädjedödarstudien är gjord i Storbritannien. Pulsåderbråcksstudien presenteras av Uppsalaforskare. Storbritannien: Landet med rödbrända solsemesterfirare, Prins Charles och Jedward. Uppsala: Staden med Anders Celsius, Ingmar Bergman och Veronica Maggio.

Jag vet vilka jag håller på.

Sluta tjata

Screenshot 2014-05-10 10.55.40En dansk studie som sträcker sig över elva år och inbegriper ca tio tusen medelålders personer visar att man löper dubbelt så stor risk att dö i förtid om man upplever ständig oro eller krav från partner eller barn. Män visar sig vara känsligare än kvinnor.

Plötsligt framstår hamsterköpet som än mera logiskt än tidigare. Hade jag inte givit efter för tjatet hade det fortsatt och därmed försatt mig i farozonen för att dö i förtid. Jag ser nu Eva och Pikachu i ett nytt ljus. Mina små livsförlängare.

Och kanske får jag tänka att skor nedanför skohylla inte är så fasligt farligt ändå. Och mitt mantra ”tuggummi tuggar man med stängd mun eller inte alls” kan jag kanske bita ihop om lite oftare. Och vem bryr sig egentligen om ifall jag byter hamstrarnas vatten tio gånger av tio istället för nio?

Men då måste jag också få glömma att dra ut köksfläkten. Jag måste få lämna sminkväskan på handfatet. Jag hävdar min rätt att parkera bubbelvattnet bredvid min tallrik, precis utom räckhåll för Mange.

Så lever vi lyckligare i ännu flera dagar.

 

Sätter kaffet i vrångstrupen

imageMina elever väljer ämnen för argumentation. ”Jag vill prata om den negativa effekt dagens skönhetsideal har på unga”, säger någon. Prima. ”Jag tycker marijuanaattityden har blivit för liberal, så jag vill argumentera mot en legalisering”, säger en annan. Det går ju jättebra.

Så kommer unge herr O.

”Jag tänkte prata om att kaffe är farligt. Att vi bör dricka mindre kaffe.”

Jag stirrar misstroget på honom och gnuggar bort den sista kvarvarande mjölkmustaschen efter lunchkaffet. Jag har inte hakat på neo-retrotrenden med svart kaffe utan kör lite otrendigt med varm mjölk. Gärna skummad.

”MOT kaffe?” säger jag lite dumt, rösten något i falsett.

O nickar. ”Kaffe är inte bra”, förtydligar han.

”Inte bra?!” piper jag. ”Kaffe är ju jättebra. Både för och mot saker. Diabetes, levercancer. En massa saker. Kaffe är BRA ju.” Tänker att det måste vara ett missförstånd. Han är ju ändå bara arton år. Vad vet han?

Då smackar han till mig med forskningsrön om besprutning och cancerogena ämnen. Om farlig rostningsprocess. Säkert säger han mer, men jag har slutat lyssna.

Jag som just har förstärkt min tro på kaffet ytterligare när nya rön visat att kaffe är bra för ögonen. Det är någon klorogensyra som med antioxidanters hjälp ska hjälpa mot åldersrelaterade näthinneproblem.

Fast om man nu inte blir så gammal på grund av kaffet kanske det kan kvitta om det skulle ha hjälpt mot åldersrelaterade problem…

Tillbaka på mitt arbetsrum möts jag av fem koppar på mitt skrivbord. Koppar som jag trott fört mig längre bort från sjukdomar, fört mig närmre god syn. I alla fall på lång sikt.

Bävar lite inför O’s argumentation. Undrar om jag kan sjukskriva mig den dagen han ska prata. Kanske för diabeteskänning.

Tröstar mig med en kopp. Han kan ju ha fel.

En påtår för hälsan

imageJag fortsätter att glädjas över att jag är hälsosammare än jag trott ;-).Den här gången snubblade jag över en artikel om kaffe i Los Angeles Times. Jag får lära mig, via Harvarduniversitetet, att jag genom att öka mitt kaffeintag med mer än en kopp kaffe per dag kan minska min risk att utveckla diabetes typ 2 med 11%. Inte öka till, utan öka med mer än en kopp. Men man får liksom bestämma sig, för om man sedan ångrar sin ökning och backar med minst en kopp per dag så ökar diabetesrisken med 17%. No turning back, alltså. Och jag har under de senaste åren ökat mitt kaffeintag, så hurra för mig. Nu gäller det att hänga i bara. Kanske öka lite.

Dessutom berättar en relaterad artikel att kaffe visar sig skydda mot den vanligaste sortens levercancer (HCC). Man jämförde högst-sex-koppar-i-veckan-drickare med en-till-tre-koppar-om-dagen-intagare och de sistnämnda var stora vinnare. De löpte 29% lägre risk än sällandrickarna att utveckla cancersorten. Fläskade man på med fyra eller fler koppar per dag steg siffran till 42%.

“Now we can add HCC to the list of medical ailments, such as Parkinson’s disease, type 2 diabetes, and stroke, that may be prevented by coffee intake,” säger V. Wendy Setiawan, assistant professor of preventive medicine och den som lett studien på USC Norris Comprehensive Cancer Center.

Med denna kunskap i bagaget hade jag inga problem att ta en påtår på dagens Fredagsfika. Vädret sa också till oss att sitta utomhus och hälsoeffekterna av dagsljus och vänskap är ju också många. Rena hälsolägret alltså. Rent vetenskapligt. Förstås.

Tydligen driver jag en hälsoblogg. (Och Nespresso får gärna höra av sig för ett sponsorkontrakt.)

 

 

Champagne och choklad är hälsokost!

imageTänk att jag nästan anade det: Champagne är rena medicinen! Tre glas i veckan håller demensdoktorn borta. Dessutom stärker det vårt spatiala minne, alltså det som hjälper oss att hitta och orientera i vår omgivning. Det sistnämnda kan jag verkligen behöva hjälp med. Både Mange och jag skulle nog i själva verket behöva ta ett par glas skumpa innan vi kör bil till för oss okända platser. Eller kanske inte ändå. Den som sitter på passagerarplats får sippa champagne och hojta till vid rätt avfart. Pax! Jeremy Spencer, professor vid University of Reading som har forskat om detta, förespråkar ett ansvarsfullt intag. Bra där, Jeremy. Jag lovar att ta ansvar för bilorienteringen.

Inte överraskande hittar jag en dunderkur i skafferiet också. Mitt icke oförsvarliga lager av choklad i olika nyanser och smaker visar sig enligt forskare vara nyttigare än frukt. Man tackar! Jag läser visserligen att forskarna i fråga är verksamma vid Hershey Center for Health & Nutrition men tänker att det väl inte kan ha någon koppling till Den Stora Amerikanska Chokladmakaren Hershey..? Det måste vara min källkritiska historielärarådra som gör sig gällande. Den går lätt att tysta. Det är bara att muta den med en chokladbit. Eller två.

Jag konstaterade ju också i ett inlägg häromdagen att socker och godis är bra för psykiskt och fysiskt välbefinnande likväl som för Sveriges ekonomi. För att inte tala om hur många voodoorelaterade relationsproblem som kan undvikas om vi unnar oss lite sött.

Skönt att veta att jag har hittat en hälsosam linje.