Höj min lön

IMG_3182

Vill ha mer i lön

Hur lösa den svenska skolans diverse problem, sjunkande kunskapsnivåer och allmänna urspårning? HÖJ LÄRARNAS LÖNER. Rejält.

Kommer jag bli en bättre lärare om min lön tjoffar iväg uppåt? Nä. Det har jag svårt att tro. Med det menar jag inte att jag redan är den ultimata läraren, inte alls. Men jag ser det inte som att jag gör insats i relation till min lön utan att jag gör så gott jag kan inom rimliga gränser. Det är ändå ett yrke, inte ett kall. Visst skulle jag kunna lägga fler timmar på planering och efterarbete av lektioner och examinationer och på så vis höja kvalitén på min undervisning, men då skulle det få ske på min fritid och så storsint är jag inte. Efter ett sådant år skulle nog en sjukskrivning (eller åtminstone en bitterhet) dessutom knacka på dörren. (Hur jag klarade de första åren som lärare utan att lacka ur vet jag inte. Antagligen hjälper den allmänna entusiasmen över den nya karriären nyutexaminerade lärare att orka den tiden som för de flesta innebär många obetalda övertidstimmar. Något slags akademisk-karriäristiskt adrenalinpåslag. För det är knappast lönen som är moroten. Och övertidsersättning är så gott som ickeexeisternde.)

Det är alltså egentligen inte min lön jag tänker på, utan de framtida lärarnas. Undersökningar visar att den största enskilda faktorn för elevers framgång är just läraren. Då måste vi förstås ha bästa möjliga lärare till våra barn. Och läraryrket är idag inte attraktivt, inte alls såvitt jag hör och läser. Att jag gillar yrket räcker liksom inte för att sprida goda vibbar ut i samhället. Intagningspoängen till lärarutbildningar är låga. Många (sex av tio) yrkesverksamma lärare funderar på att söka sig bort från yrket. Alltså: HÖJ FÖR I HELVETE LÄRARLÖNERNA SOM FAN. OECD håller med. Fast kanske inte om språkbruket. Ursäkta. Affekt.

Jag kan inte föreställa mig annat än att fler vill bli lärare då – för det är ju ett förbannat trevligt yrke – och då blir det huggsexa om utbildningsplatserna. Troligtvis skulle föräldrar också lita mer på kompetensen hos lärarna om de vet att endast ”de bästa” (akademiskt sett) har haft möjlighet att utbilda sig till lärare, vilket ger mer arbetsro till skolan. Jag tror också att föräldrarna allt mer då skickar signaler till barnen att skolan är viktig och att lita på.

Låt folk slåss om att få bli lärare för att det är ett både välavlönat och uppskattat yrke.

Och när vi ändå är i farten kanske en del uppgifter kan tas bort från lärarna för att ge dem (oss) ännu mer tid till undervisning och sådant som är kopplat till den? Exempel: Efter de nationella proven i svenska lägger jag timtal på att fylla i statistik. Vilken skrivuppgift valde respektive elev? Vilket betyg fick hen? Skrev eleven ett ordinarie prov eller ersättningsprov? Skrevs det vid ordinarie skrivtillfälle? Vilket sammanfattande betyg fick eleven på de två eller tre delproven (beroende på kurs)? och så vidare. I vår kommer jag ha ca 80 elever som genomför nationellt prov i svenska. Det innebär 80 uppsatser, 80 tal och 30 läsförståelseprov. Detta är helt okej. Rättningen är kanske inte rolig, men den är tydligt kopplad till undervisningen och lärarrollen. Det är den jävla statistiken som gör mig förbannad. Har Skolverket hört talas om urval? Måste verkligen varje lärare göra det här varje år? Kan det inte bli statistiskt säkerställt ändå? Klart det kan. Så visst går det att rensa upp lite bland lärarnas uppgifter.

Det finns också (internationella och ifrågasatta) undersökningar som säger att större undervisningsgrupper inte inverkar så värst menligt på resultaten, men då menar man att 25 elever är att betrakta som en stor grupp. Få skolor är så lyckligt lottade idag att en 25-elevsklass betraktas som stor. Dessutom torde det bero på vilken syn man har på lärare och elever och deras skyldigheter. Självklart tar det mer tid i anspråk att föra statistik över och ha föräldrakontakter med 32 elever än med 20. Uppenbarligen tar rättning och återkoppling längre tid för 32 än för 20 uppsatser. Naturligtvis blir det mindre tid kvar av arbetsdagen efter rättning och administration för 32 elever än för 20. Mindre tid för planering och uppföljning av undervisningen.

Att åtminstone lite hålla nere storleken på undervisningsgrupperna tror jag därför är en god idé, såvida inte en hel del rättning och administration läggs ut externt.

Jag tror Sverige kan få en utomordentligt bra skola om bara lärare och elever ges de bästa förutsättningarna.

Så höj nu föriallsindar lärarlönerna.