Maktbalans

maktbalans

Maktbalans?

Dumma Mange. Har han inte fattat?

Jag har inte koll på våra försäkringar. Jag har ingen aning alls om hur TV och telefoni fungerar hemma hos oss. Jag fattar inte riktigt vad Airplay är och jag besiktigar varken bil eller släpkärra. Ett punkterat cykeldäck hamnar på Manges bord och och inga elledningar eller rör dras av mig. När jag tufft slog till och installerade (?) min nya telefon tappade jag en månads bilder och meddelanden. Jag kan starta en dator. Oftast.

Men det är JAG som har koll på barnen, jag som vet när de slutar skola och fritids, vilken dag de har matteläxa, hur dags fotbollsträningen är, när nästa sammandrag är, om det drar ihop sig till konsert, föräldramöte, utvecklingssamtal eller utflykt. Det är jag som köper frökenpresenter och har barnens kompisars föräldrars telefonnummer i mobilen. Det är jag som tar kort på barnens schema för att alltid ha dem med mig i mobilen.

Fast nu är det Mange också.

Vafalls?

Plötsligt säger han: ”Men vänta, jag ska också ta kort på deras scheman.” Och sedan ringer han dessutom barnens nye pianolärare och bokar lektionstider.

Mäh?! Det är ju MIN grej, MITT område. Det är ju det område inom vilket jag kan sucka och säga ”Men du har ju ingen koll.” Det är det område där jag glänser. Relativt sett i alla fall. Någon supermorsa är jag då rakt inte, men bättre koll än Mange har jag ju. Och nu tassar han in där.

Får man göra så? Får man sno någon annans rätt att vara lite översittare? Ska jag inte få behålla den exklusiva rätten att klaga inom just den sfären? Ska inte jag få vara stor och han lite mindre?

När jag har sagt: ”Men du måste också hålla koll på läxdagar och skridskodagar” har jag egentligen menat: ”Jag är bättre jag är bättre jag är bättre. Och låt mig förbli det.”

Okej, han har bara tagit ett par foton, han har inte snott hela mitt försprång, men ändå.

Betyder det här att jag nu måste lära mig hur tusan ”True blood” tar sig från telefonen och in i TV:n?

Jag är orolig.

Och lite, lite nöjd.