En rövbra dejt ju

image

Ööh .. ja. Jag pusslar. Tydligen.

Idag hade jag min första lediga onsdag, något som kommer bli vardag nu när jag gått ned till en åttioprocentig tjänst. Så skönt. Dessutom kändes tisdagen som en fredag – också skönt. Jag gillar mitt jobb (och tokgillar mina elever)  massor, men det här var just nu behövligt.

Som tur är har vi en hantverkare i huset. Hade han inte funnits här hade jag kanske gått och lagt mig igen efter att ha vinkat av barnen, men då hans arbetsplats i badrummet avskiljs från min sovplats blott genom tunn byggplast kändes det inte riktigt bekvämt att krypa till kojs igen. Istället blev det långfrukost samt sjuttiotals-alpby-pussel-på-ettusenfemhundra-bitar i över en timma innan dagens happening gick av stapeln: En skrivdejt.

Jag har aldrig haft en skrivdejt förr och var osäker på vad det skulle innebära, framför allt som skrivdejten i fråga i princip också var en förstadejt. Vi har bara setts på en signering, ett releaseparty och en överlämning av hjärt… manus. Det visade sig vara fantastiskt trevligt. Kanske skrev vi inte jättemycket, men en del blev det ändå, och så här på en förstadejt måste man ju få klämma lite på varandra också.

Vi är ganska lika och mycket olika. Vi älskar att skriva och vill nå ut med våra ord. Hennes favoritord är ”röv” och mitt är ”ju”. Hon äter inget som är kladdigt (såsom pizza, tacos, grytor och sås) och inte heller några grönsaker, medan jag tänker att kladdigt är gott och att kladdiga grönsaker är extra gott. För att mötas på neutral mark intog vi te och mackor, även om hon för säkerhets skull tog med minibaguetter för den händelse att jag var ”en sådan som åt sådana där jävla fröiga fullkornshistorier” varpå jag plockade fram barnens bröd och lät påskina att det var mitt. Jag hade inställsamt tänkt baka en kladdkaka men vågade inte på grund av kladdaspekten utan gjorde en torrare sockerkaka med kardemumma även om jag var rädd att kryddan skulle klassas som grönsak. Jag tror vi fann varandra lite grann i alla fall och jag fick läsa hennes roliga snusk. Om min bok har slipsen lite hårt åtdragen och typ cykelhjälmen på så står hennes bok nedanför DJ-båset och skrålar någonting iförd något diskutabelt.

Det var en riktigt bra dag och jag hoppas på fler dejter.

Att klockan bara är sju när dagen känns färdig är också lyx – normalt sett är klockan minst tio innan den känslan infinner sig. Det innebär att kvällen förlängs med några timmar på något sätt. Jag lär knappast le när lönespecifikationen kommer men just nu känns åttioprocentsgrejen som en riktigt bra idé.

Dessutom lärde jag mig ett nytt ord men det är för snuskigt för att skriva här. Jag känner att min skrivdejt kommer kunna lära mig massor. Ju.