Jag älskar fotbollstränaren

image

Efter match tackar alla varandra och ger beröm. Jag gråter.

Jag älskar fotbollstränaren. Jag älskar också tennistränaren, friidrottstränaren, karatetränaren, simtränaren, bandytränaren, frisksporttränaren och alla andra tränare mina barn har haft. Jag dyrkar er. Utan er vore världen en betydligt sämre plats.

Idag avnjöt jag förmiddagen i en medhavd fällstol i Fornåsa. På planen kämpade nioåringen och en himla massa andra barn om makten över spelet, om målen. Men framför allt kämpade de tillsammans. De berömde och hejade fram varandra, peppade och tröstade där det behövdes. Vid planen står tränarna och gör just de sakerna också – hejar, peppar, coachar och tröstar. Det är inte svårt att se varifrån grabbarna har fått den goda andan. Tränarna knyter skosnören och kramar om vid behov. Matchprestationen är för all del inte oviktig, men den är inte det viktigaste.

Jag sitter och tänker att det är tur att solen skiner så att jag får ha solglasögon. Då syns det nämligen inte så tydligt att mina tårar rinner. Jag är inte ett dugg ledsen, tvärtom. Jag är så glad över att det finns så många vuxna kring mina barn som lär dem hur man är människa. Inte bara hur man spelar fotboll, gör en karatespark eller crawlar.

När motståndarlagets tränare (som är nioåringens förre tränare) ropar ”Bra där Lexén!” måste jag ändå ta av solglasögonen för att kunna torka bort tårarna. Glädjetårar. Ja, jag är lite blödig.

Tack snälla alla ni tränare och andra runtomkring som ger så himla mycket till mina och andras barn, som avsätter kvällar och helger för att, ofta oavlönat, ge barnen inte bara idrottsträning utan också så mycket lärdomar om att vara människa.

Tack Peter Karlsson för att du uppmuntrar en pojke i motståndarlaget. (Även om det får en mamma att böla bakom solglasögonen).

Tack alla tränare och andra som har knutit Johans fotbollsskor när jag inte varit där, som har plåstrat om och kramat, kört hem kvarglömda kläder, applåderat och tröstat.

Mitt djupaste tack till alla ideella krafter.

Jag älskar fotbollstränaren. Vem hen än är.

(Och grattis LSW P05 till tre segrar av tre möjliga 🙂 )